När en grupp går igenom resultatet av en mätning händer ofta samma sak. Det lägsta värdet får nästan all tid, medan de starka områdena passeras på några sekunder. Mönstret känns naturligt, för det är så de flesta av oss är lärda att arbeta. Ändå går gruppen därifrån med en enda bild i huvudet, alltså bilden av sitt sämsta område.
Appreciative inquiry (eller på svenska styrkebaserat frågande)är ett arbetssätt för utveckling där gruppen systematiskt undersöker sina bästa stunder och bygger vidare på det som gjorde dem möjliga. Uttrycket betyder ungefär uppskattande undersökning. Förhållnings- och arbetssättet beskrevs 1987 av David Cooperrider och Suresh Srivastva vid Case Western Reserve University.
Frågorna styr var utvecklingen börjar
Cooperriders utgångspunkt är att en grupp rör sig i riktning mot det den undersöker. Frågan ”varför misslyckas våra överlämningar?” ger en lista med brister. Frågan ”när fungerade en överlämning riktigt bra och vad gjorde vi då?” ger en lista med beteenden som redan har fungerat. Båda listorna är sanna. Skillnaden ligger i vilken av dem gruppen sedan kan bygga vidare på.
I en kommentar från 2013 beskriver Cooperrider problemlösandets blick som en begränsning för vad en organisation förmår föreställa sig. Problemlösningen behåller sin plats, för fel behöver rättas. Frågan är var utvecklingssamtalet ska börja.
Så ser frågorna ut
Tre exempel som går att använda i ett gruppsamtal redan i morgon.
Berätta om en händelse det senaste halvåret när du var stolt över att tillhöra den här gruppen. Vad hände och vad gjorde vi?
Vad av det vi redan gör skulle vi aldrig vilja tappa, oavsett vad som annars förändras?
Om vårt samarbete om ett år fungerade som i våra bästa stunder, vad skulle en utomstående då se oss göra?
Frågorna ser enkla ut. Det som gör dem verksamma är att svaren blir konkreta beteenden ur gruppens egen erfarenhet. De pekar ut något som redan har hänt minst en gång, så vägen dit är redan prövad.
Kopplingen till Stärka varandra
Ett av de sju områden som Utvecklande team mäter heter Stärka varandra. Många grupper är duktiga på att peka ut det som brister medan färre lyfter det som gör skillnad. Ett uppskattande samtal är ett konkret sätt att träna precis det, med resultatgenomgången som naturligt tillfälle. Låt det lägsta värdet få sin tid. Ge sedan de starka områdena en egen fråga, alltså vad gruppen gör som håller dem starka.
Fler samtalsformer att välja bland finns i metodbanken.
Den här texten beskriver en metod och namnger dess upphovsmän. Hur metoden används i grupputvecklingsinsatser bygger på erfarenhet från våra kurser och uppdrag snarare än på publicerad forskning.
Lästips:
Cooperrider & Srivastva, ”Appreciative Inquiry in Organizational Life”, Research in Organizational Change and Development (1987).
Cooperrider, ”A Contemporary Commentary on Appreciative Inquiry in Organizational Life”, Advances in Appreciative Inquiry, vol. 4 (2013).
