Kakor på den här webbplatsen

Vi använder bara det som behövs för att webbplatsen och Mätningsportalen ska fungera. Ingen besöksstatistik, inga annonsverktyg och ingenting som följer dig vidare till andra webbplatser.

Se vad som lagras (alla 9 poster)

Hoppa till innehållet
Utvecklande team
Logga in

Hem / De sju områdena

De sju områdena

Utvecklande team mäter sju mönster i hur en arbetsgrupp fungerar tillsammans. Områdena är inte valda för att de låter bra, utan för att forskningen om välfungerande arbetsgrupper återkommer till dem. Här står vad vart och ett betyder i vardagen, vad totalindex är och hur mätningen är konstruerad.

Helhetssyn

Helhetssyn mäter om gruppen har en gemensam karta: om alla vet vart arbetet ska, varför det är viktigt och vem som har nytta av det. Utan den bilden drar gruppen lätt åt olika håll. Forskare talar om delade tankemodeller. Grupper som har dem samordnar sig snabbare när något oväntat händer, eftersom de slipper förklara sammanhanget för varandra först.

Utvecklingsfokus

Utvecklingsfokus handlar om nyfikenhet och förbättringsvilja. En grupp med starkt utvecklingsfokus nöjer sig inte med att något alltid gjorts på ett visst sätt. Det syns i om gruppen stannar upp efter en intensiv period och frågar vad som fungerade och vad som kan göras annorlunda nästa gång. Det syns också i om någon vågar föreslå ett nytt arbetssätt utan att förslaget viftas bort.

Stärka varandra

Det här området fångar limmet i gruppen: att lyfta varandras styrkor, visa uppskattning och backa upp när belastningen är hög. Det låter mjukt men är väl belagt. Ömsesidigt stöd fungerar som ett skydd mot stress och hänger ihop med både motivation och sjukfrånvaro.

Feedbackkultur

Feedbackkultur är gruppens förmåga att ge, ta emot och faktiskt använda återkoppling. Det avgörande är inte hur mycket återkoppling som ges, utan om den upplevs som användbar och given i god avsikt. I grupper som kommit dit går återkopplingen åt alla håll, inte bara uppifrån och ner.

Samarbete

Samarbete mäter det praktiska samspelet: hur information delas, hur arbetet samordnas och hur gruppen ställer upp när det kniper. Samordning kan vara uttalad, genom att gruppen pratar ihop sig, eller tyst, genom att alla känner varandras arbetssätt så väl att de kan förutse vad som behövs. Grupper som fungerar behöver båda sorterna.

Ansvarstagande

Ansvarstagande är skillnaden mellan att mitt jobb är klart och att vi når målet tillsammans. Det gäller att hålla det gruppen lovat varandra och att våga påminna varandra om det på ett respektfullt sätt. Sådant ansvar uppstår inte av sig självt. Det kräver tydliga mål och att medlemmarna faktiskt behöver varandra för att lyckas.

Föredömlighet

Föredömlighet mäter klimatet av trygghet och respekt. Vågar alla säga vad de tycker? Hanteras oenighet sakligt? Lever gruppen efter det den kommit överens om, också när ingen tittar? Psykologisk trygghet är grunden. Den skapas inte genom att undvika konflikter utan genom att gruppen lärt sig hantera dem utan att det blir personligt.

Totalindex: gruppens samlade bild

Vid sidan av de sju områdena får gruppen ett totalindex. Det är gruppens samlade bild, ungefär som ett lags sammanlagda matchbetyg. Det säger något om hur väl gruppen spelar ihop, inte bara om hur var och en presterar.

Ett högt totalindex märks på att gruppen ställer om snabbt när något oväntat händer, att den bygger vidare på varandras idéer i stället för att arbeta var för sig och att oenighet går att hantera utan att det skadar. Den sortens mognad uppstår inte automatiskt av att gruppen består av kompetenta personer. Den växer fram ur hur de bemöter varandra över tid.

Så är mätningen konstruerad

Mätningen består av 35 påståenden, fem för vart och ett av de sju områdena. Varje svar säger två saker samtidigt: något om just det området och något om gruppen som helhet. Det är vad en bifaktormodell gör. Vid sidan av de sju områdesfaktorerna finns en generell faktor som fångar det alla påståenden har gemensamt. Den faktorn är totalindex.

Konstruktionen valdes för att områdena hänger tätt ihop i praktiken. I de första mätningarna förklarade den generella faktorn omkring 62 procent av variationen i svaren. Sambanden mellan områdena låg genomgående mellan 0,66 och 0,85. En grupp som fungerar bra på ett område tenderar alltså att göra det på flera.

Det får en praktisk följd för hur resultatet ska läsas. Ett områdesresultat säger lite i sig självt. Det säger något i förhållande till gruppens totalindex. Ligger ett område minst 0,3 skalsteg från totalindex är avvikelsen värd att stanna vid, oavsett om den pekar uppåt eller nedåt. Det är där gruppens samtal brukar bli intressant. Inte i den lägsta siffran, utan i den som avviker från gruppens eget mönster.

Spridningen inom ett område säger dessutom något eget. Två grupper kan ha samma medelvärde och ändå leva i helt olika verkligheter, den ena samlad kring mitten och den andra delad i två läger. Därför redovisas spridningen tillsammans med medelvärdet.


Resultatet visas alltid på gruppnivå och aldrig förrän minst tre personer har svarat, så att inget enskilt svar går att räkna ut. Vill du se hur det ser ut i praktiken finns ett exempel på ett resultat.