I vissa grupper följs varje överlämning av en extra kontrollrunda. Det som lämnas vidare räknas igenom en gång till, viktiga mejl får en kopia till en tredje person och inget anses klart förrän någon mer har tittat. Det ser ut som noggrannhet. Lika ofta är det ett tecken på att tilliten i teamet är tunn.
Tillit är viljan att göra sig sårbar för hur någon annan agerar, i förvissningen att den andra gör sin del utan att behöva övervakas. Definitionen kommer från Roger Mayer, James Davis och David Schoorman, som sammanfattade forskningsfältet i Academy of Management Review 1995. Den fångar något vardagligt. Att lita på en kollega är att släppa ifrån sig något som betyder något, utan att gardera sig.
Förmåga, välvilja och integritet
Samma forskare visade att tilliten till en annan person vilar på tre bedömningar, som vi gör om och om igen utan att tänka på saken.
Förmågan. Kan personen det som uppgiften kräver? En grupp märker snabbt vem som brukar leverera. Bedömningen är ofta rättvis på ytan men inaktuell under den, för den som har växt behåller länge sitt gamla rykte.
Välviljan. Vill personen mig väl? Här väger små signaler tungt. Den som delar information i tid, säger till när något är på väg att gå snett och ger andra äran när det går bra samlar välvilja utan att tänka på saken.
Integriteten. Handlar personen efter principer som håller över tid? Det avgörande är samstämmigheten mellan ord och handling, alltså att det som sägs på mötet också är det som görs efteråt.
En kollega kan vara skicklig och ändå mötas av kontrollrundor, därför att ingen vet var den står. En annan kan vara omtänksam och ändå sällan få de svåra uppgifterna. Först när alla tre bedömningarna landar rätt släpper kontrollbehovet.
Tillit och psykologisk trygghet är olika nivåer
Tillit finns mellan människor, två i taget. Psykologisk trygghet beskriver istället ett klimat som hela gruppen delar. Amy Edmondson och Zhike Lei beskriver i en forskningsöversikt från 2014 psykologisk trygghet som ett mellanmänskligt klimat av tillit och respekt, där det går att ta upp misstag och invändningar utan att det används emot en.
Skillnaden spelar roll i praktiken. Två personer kan lita på varandra i en grupp där ingen vågar säga något på mötena. En grupp med gott klimat kan samtidigt rymma enskilda relationer där tilliten skaver.
Det är också ett av skälen till att Utvecklande team mäter gruppens samspel snarare än enskilda personer. Relationerna ser olika ut par för par, medan klimatet är gemensamt och går att arbeta med tillsammans. Mer om den tanken finns i artikeln om varför gruppen och inte individen mäts.
Så byggs tilliten i vardagen
Tillit byggs sällan i stora gester. Den växer i små händelser där någon höll vad den lovade, sa till i tid eller bad om hjälp. Tre mönster är värda att träna medvetet.
Håll de små överenskommelserna. Det är de vardagliga löftena som bygger bilden av integritet. Återkomsten vid utlovad tid väger ofta tyngre än det perfekta resultatet.
Gör sårbarheten ömsesidig. Den som ber om hjälp visar att det är tillåtet att inte kunna allt. I grupper där ingen någonsin ber om hjälp förblir alla garderade.
Säg till tidigt när något inte hinns med. Ett besked i god tid är en insättning, samma logik som i bilden av förtroendekontot. Ett sent besked kostar mer än förseningen i sig.
Den som vill se var kontrollrundorna sitter i den egna gruppen kan börja med två frågor. Var lägger vi tid på att kontrollera varandra i onödan? Och vilken av de tre bedömningarna, förmågan, välviljan eller integriteten, är det som egentligen skaver där?
Källor: Mayer, Davis & Schoorman, ”An Integrative Model of Organizational Trust”, Academy of Management Review (1995). Edmondson & Lei, ”Psychological Safety: The History, Renaissance, and Future of an Interpersonal Construct”, Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior (2014).
