Kakor på den här webbplatsen

Vi använder bara det som behövs för att webbplatsen och Mätningsportalen ska fungera. Ingen besöksstatistik, inga annonsverktyg och ingenting som följer dig vidare till andra webbplatser.

Se vad som lagras (alla 9 poster)

Hoppa till innehållet
Utvecklande team
Logga in

Hem / Kunskap / Forskning

Varför en grupp utan riktning presterar sämre

Det är lockande att tro att ett team av skickliga individer per automatik blir ett skickligt team. Rekrytera rätt kompetens, sätt ihop gruppen och resten ordnar sig. Forskningen säger något annat och skillnaden mellan de två synsätten kostar organisationer betydligt mer än de flesta räknar med.

Ett fynd som förvånade forskarna själva

Richard Hackman, som ägnade decennier åt att studera arbetsgrupper vid Harvard Business School, visade i Leading Teams (Harvard Business School Press, 2002) något som gick emot den vanliga föreställningen: många team presterar faktiskt sämre än vad deras mest kompetenta medlem hade gjort på egen hand, om teamet saknar en riktig grupptillhörighet, en tydlig riktning och en stödjande struktur. Kompetensen finns alltså där i rummet. Den kommer bara aldrig till sin rätt.

Det är ett obekvämt fynd för alla som tänker sig att fler smarta huvuden alltid ger bättre resultat än ett enda. I praktiken späds kompetensen ut i otydlighet om vem som gör vad, i dubbelarbete som ingen upptäcker förrän för sent och i energi som går åt till att räta ut missförstånd istället för att lösa det faktiska problemet gruppen är till för att lösa.

Vad riktning egentligen betyder

Riktning betyder i det här sammanhanget inte bara ett mål högt uppifrån som hänger på en vägg i fikarummet. Det betyder att gruppen vet vad den försöker uppnå tillräckligt konkret för att kunna fatta egna beslut i vardagen utan att fråga någon högre upp varje gång. En grupp med tydlig riktning kan hantera en oväntad situation, en sen leverans, ett akut kundärende, en sjukfrånvaro mitt i ett pass, genom att fråga sig vad som bäst tjänar syftet just då. En grupp utan den riktningen fastnar, väntar på besked uppifrån, eller löser problemet på sätt som spretar åt olika håll beroende på vem som råkar ta tag i det.

Det märks särskilt tydligt i pressade situationer. En grupp med gemensam riktning behöver inte samla alla för ett krismöte varje gång något oväntat inträffar, för att de redan vet ungefär vad som väger tyngst. En grupp utan den riktningen tvingas antingen stanna upp och samla alla, vilket kostar tid, eller improvisera var för sig, vilket kostar samordning.

Varför bara kompetens sällan räcker

Det förklarar varför att bara höja kompetensen i en grupp sällan räcker för att höja prestationen. Riktningen måste vara på plats för att kompetensen ska få effekt, inte tvärtom. Att skicka en redan stark grupp på ytterligare en kompetensutveckling, utan att först säkerställa att de faktiskt delar en bild av vart de är på väg, ger ofta märkbart mindre effekt än man hoppats på, eftersom den nya kompetensen bara späds ut i samma otydlighet som redan fanns.

Det är också värt att skilja på en riktning som FINNS och en riktning som DELAS. Många organisationer har en fullt rimlig strategi eller ett tydligt mål formulerat på ledningsnivå. Frågan är om den enskilda arbetsgruppen längst ut i organisationen faktiskt känner igen sig i den, eller om den bara är ord i ett dokument de aldrig läst. Skillnaden mellan de två är ofta hela förklaringen till varför en i övrigt kompetent grupp ändå underpresterar.

Christian Behrens

Grundare av Utvecklande team. Skriver om forskningen och tänkandet bakom verktyget.

Relaterade inlägg